Följde upp 1210 procent fler patienter, utan ökade resurser

Digital användarstyrd öppenvårdsklinik från CheckWare blev räddningen på Neurologiska avdelningen på Drammen Sykehus när väntelistorna ökade, och resurserna förblev desamma.

The article is available in another language

norway4.jpg
uk4.jpg

Sedan 2019 erbjuds epilepsipatienter en digital användarstyrd öppenvårdsklinik och ett långt mer enhetligt och effektivt erbjudande. Innan upplevde Neurologiska avdelningen vid Drammen Sykehus i Vestre Viken HF utmaningar som många andra vårdgivare kan känna igen sig i.

 

Trots ett ökande antal patienter i behov av sjukvård ökade inte de tillgängliga resurserna i motsvarande mån. Detta resulterade i långa väntelistor och fokus på att skicka tillbaka patienter till fastläkaren för uppföljning efter diagnos.

Vestre Viken HF

 

Vestre Viken HF är ett av Norges största sjukvårdsföretag och tillhandahåller specialistsjukvård till cirka 501 000 personer i 22 kommuner.

Vestre Viken HF är organiserad i de åtta klinikerna Bærum Sykehus, Drammen Sykehus, Kongsbergs Sykehus, Ringerike Sykehus, Psykisk hälsa och missbruk, Prehospitala tjänster, Medicinsk diagnostik och internservice.

Vestreviken.no

Digital hemuppföljning med CheckWare var därför en mycket efterlängtad lösning. Under två år har Vestre Viken Helseforetak erbjudit digital epilepsiuppföljning till alla patienter som haft konsultation på kliniken. Avdelningen har kunnat följa upp 1210 procent fler patienter än vad de kunde tidigare

Marte Syvertsen, läkare på neurologiska avdelningen på Drammen Sykehus, använder bara goda ord om lösningen de har använt:

– Utbudet är nu mer enhetligt och lika för alla, och inte lika personbundet till en specifi­k läkare, som det var innan. Det innebär att vi får en standardiserad uppföljning som leder till att alla patienter får samma fråga. På det här sättet kan vi vara lite försiktiga och se om det är en trend som går åt fel håll, och komma i kontakt med patienten och ta tag i det mycket snabbare.

Patienterna erbjuds idag digital distansuppföljning när de kommer in på första konsultationen på kliniken. Syvertsen upplever att patienterna till stor del är nöjda med den digitala självrapporteringslösningen och tycker att det är trevligt att de nu kan delta i sin egen behandling hemifrån, utan att behöva ta ledigt från jobbet för att komma på besök hos avdelningen.

– Traditionellt sett har det varit lite svårt för patienten att nå läkaren och det upplever vi att vi löser när vi jobbar på det här sättet. Många patienter är positivt överraskade över att det är vi som tar kontakt först, eftersom de är vana vid att sitta i telefonkö med en sekreterare och uppleva en tröskel till att få den sjukvård de har rätt till. Vi som specialister blir mer tillgängliga och jag som kliniker kan ha en närmare och mer dynamisk dialog med patienten än tidigare, säger Syvertsen.

– Utbudet är nu mer enhetligt och lika för alla, och inte lika personbundet till en specifi­k läkare, som det var innan. Det innebär att vi får en standardiserad uppföljning som leder till att alla patienter får samma fråga. På det här sättet kan vi vara lite försiktiga och se om det är en trend som går åt fel håll, och komma i kontakt med patienten och ta tag i det mycket snabbare.

Marte Syvertsen

Läkare vid neurologiska avdelningen och ledare av Epilepsinett

Snäva riktlinjer

Läkarna på avdelningen har upplevt att det fanns en stor skillnad mellan de nationella riktlinjerna för epilepsibehandling och den sjukvård de hade kapacitet och resurser att erbjuda. De nationella riktlinjerna för epilepsibehandling föreskriver att alla epilepsipatienter ska ha årlig kontakt med en neurolog. Om klinikerna lyckades nå målet genom att avsluta kontrollen och skicka tillbaka patienten för uppföljning hos fastläkaren, applåderades det internt. På så sätt frigjorde de resurser för att behandla fler patienter.

Patienterna upplevde också behandlingsförloppet som krångligt och osäkert. Om patientens symtomtryck var lågt och stabilt avbröts uppföljningen. Om symtomen återkom blev det en ny omgång av upptagna fastläkare för remiss. Fastläkaren fick då ofta beskriva sjukdomsförloppet igen. Sedan sattes patienten på ytterligare en väntelista, innan de träffade en ny neurolog som inte kände till patienten eller sjukdomshistoriken sedan tidigare.

Marte Roa Syvertsen, som också skrivit sin doktorsavhandling om uppföljning av epilepsi, säger följande om situationen de var mitt uppe i:

– Många nydiagnostiserade kände sig otrygga och ensamma. De upplevde att de fick diagnosen och skickades hem. De befann sig i ett slags vakuum, och var rädda och osäkra. I de fall neurologavdelningen ansåg att patienten borde följas upp sattes uppföljningstiden 12 månader senare. Många patienter var tvungna att ta ledigt från arbetet för att möta till läkartiden, ofta symptomfria och utan behov av sjukvård.

Konsekvensen blev ett överbelastat vaktsystem, eftersom många patienter inte dök upp på läkartiden, medan andra upplevde att de inte fick hjälp när de behövde den utanför det årliga uppföljningsavtalet.

CheckWares system frigör resurser

För patienterna har uppföljningen förändrats till det bättre. Där patienter tidigare skickats tillbaka till fastläkaren för alla förfrågningar utanför avtalad tid är det nu kliniken som följer upp. De skickas inte längre fram och tillbaka mellan kliniken och fastläkaren, och kan använda erbjudandet om digital hemuppföljning så länge de vill.

– Epilepsi är en kronisk diagnos och kommer inte att försvinna. Uppföljningen ska alltså inte upphöra bara för att patienten vid ett visst tillfälle inte upplever stort symtomtryck, förklarar Syvertsen.

Idag tilldelas alla patienter samma undersökning vid uppstart och var sjätte månad. Patienterna får ett sms med en länk till ett formulär. Svaren skickas automatiskt till sjukhuset och får antingen en grön, gul eller röd färgkod.

Vid röd färgkod (förvärrade symtom) kommer läkare snabbt att ge feedback till patienten. Patienten erbjuds då en konsultation per telefon eller på sjukhuset. Vid gul behöver läkaren mer information, och kommer att samla in information om patientens sjukdomshistoria från journalen. Vidare kan läkare utvärdera symtomtrycket och kontakta patienten vid behov.

 

Om alla svar är gröna kommer det inte att behövas att läkaren kontaktar patienten, och patienten behöver inte komma in för en tid. Om patienter upplever förändringar i sjukdomsaktivitet kan de logga in när som helst och rapportera om sin egen hälsa. Även dessa svar kommer att färgkodas och följas upp på samma sätt som vanliga rapporter.

 

– Kriterierna är väldigt stränga, så vi känner oss väldigt säkra på att svar med grön färgkod är säkra, säger Marte Syvertsen.

– För mig som epilepsikompetent läkare är det väldigt stor skillnad på hur många patienter jag kan behandla och övervaka jämfört med innan CheckWare. Jag har observerat en ökning från 10 patienter årligen, till nuvarande 131 patienter, utan att jag använder mer tid på patientnära arbete än tidigare.

Marte Syvertsen

Läkare vid neurologiska avdelningen och ledare av Epilepsinett

Kan följa upp många fler patienter än tidigare

Marte Syvertsen är anställd i en forskartjänst på heltid, men följer även upp ett gäng patienter på kliniken. Tidigare har det varit väldigt begränsat hur många patienter hon har haft tid för och hur stor kapacitet hon har haft till att följa upp.

 

Idag tar en sjuksköterska med 20 procent deltidstjänst bort 84 procent av alla förfrågningar som rör formulären. Läkarna är bara involverade i de återstående 16 procenten av förfrågningarna som har fått färgkod gul eller röd.

 

Klinikens ansvariga läkare fungerar som back-up, och ger råd till sjuksköterskan som tar emot alla förfrågningar från patienter. Detta har öppnat för ökad kapacitet och uppföljningstjänster för fler patienter:

Vestre Vikens resultat

 

1210 % ökning av antalet epilepsipatienter som får uppföljning.

 

Endast 3 % av patienterna behöver närvara vid ett fysiskt möte på kliniken.

22399 formulär i CheckWare fördelade på ca 9964 respondenter i 2021.

– För mig som epilepsikompetent läkare är det väldigt stor skillnad på hur många patienter jag kan behandla och övervaka jämfört med innan CheckWare. Jag har observerat en ökning från 10 patienter årligen, till nuvarande 131 patienter, utan att jag använder mer tid på patientnära arbete än tidigare.

Det motsvarar en ökning av antalet patienter med 1210 procent. Kliniken har också sett andra positiva effekter av lösningen: Endast tre procent av patienterna behöver infinna sig på sjukhuset, till följd av patientrapporterade svar.

– Vi har fått ett verktyg som gör att vi kan följa patienterna närmare, och kan ge dem bättre sjukvård, utan att använda mer resurser än tidigare. Vi får nu hälsoinformation från patienter på regelbunden basis, vilket gör att vi kan bedöma det verkliga behovet av läkarkontakt. Till skillnad från vad vi har gjort tidigare, när vi mer eller mindre har gissat när nästa timme behövs, kan vi nu göra det behovsbaserat utifrån vad patienten rapporterar om sin hälsa till oss, säger Syvertsen.

Använder patientrapporterade data för forskning

Syvertsen är också ledare för Epilepsinett, ett nationellt nätverk för evidensbaserad epilepsivård. Som en del av sin forskartjänst dokumenterar hon effekten av den här typen av behandling.

Hon poängterar att CheckWare är helt optimalt att använda för datainsamling.

– Som forskare får man stjärnor i ögonen. CheckWare är en guldgruva när man samlar in data för forskning. Det viktigaste är att dokumentera effekten av denna typ av behandling. Vi gör något med patienten som skiljer sig från vad som var standard innan och när man gör det måste man stanna upp lite och se om det fungerar som man vill, och effekten av det. Det finns en enorm potential med CheckWare som används i forskning, eftersom ett kliniskt forskningsprojekt kan drivas på exakt samma sätt.

Stor uppmärksamhet på användarstyrd öppenvårdsklinik för epilepsiuppföljning

Vestre Vikens användarstyrda öppenvårdsklinik för epilepsiuppföljning har fått stor uppmärksamhet i Norge. Det har lett till att flera sjukhus över hela landet har börjat använda, eller önskar använda, Vestre Vikens modell för uppföljning av epilepsipatienter. Haukeland Universitetssykehus har redan etablerat en egen användarstyrd öppenvårdsklinik efter Vestre Vikens modell, och flera sjukhus har planerat att starta upp.

– Vi har fått ett verktyg som gör att vi kan följa patienterna närmare, och kan ge dem bättre sjukvård, utan att använda mer resurser än tidigare. Vi får nu hälsoinformation från patienter på regelbunden basis, vilket gör att vi kan bedöma det verkliga behovet av läkarkontakt. Till skillnad från vad vi har gjort tidigare, när vi mer eller mindre har gissat när nästa timme behövs, kan vi nu göra det behovsbaserat utifrån vad patienten rapporterar om sin hälsa till oss.

Marte Syvertsen

Läkare vid neurologiska avdelningen och ledare av Epilepsinett

Vestre Vikens användning av CheckWare

Dataexport:

  • Export av rådata

Integrationer:

  • Partner-API: Extensor

  • HelseNorge

  • DIPS

Kartläggningar:

  • Formulär

  • Planer

  • Kliniska rapporter

  • Kartläggningsbibliotek

  • Egenutvecklade scheman

Autentisering:

  • Autentiseringsmodul

Systeminställningar:

  • Systeminställningar

  • Åtkomstkontroll

  • Systemlogg

  • Systemrapporter

  • Respondenthantering

  • Vårdpersonalhantering